• Läs vad eleverna i åk 7-9 tycker. Ett citat: "Att tillaga en grönsaksbuffé var absolut en bra idé. Man slapp känna sig vrålhungrig när man kom hem. Skolmaten innehåller inte tillräckligt med näringsämnen för att man skall kunna orka lära sig hela dagen"
  • Med och påverka! Säg din åsikt om skolmaten, snart finns funktionen på svenska: "Barn-parlamentet"

  • Påverka! Skicka brev, medborgarinitiativ, till de lokala beslutsfattarna. Här finns ett färdigt underlag för detta, klicka här!

 

 

4750.jpg

Sammanfattning av slutrapport

28.02.2011 kl. 12:02
Efter 2 års arbete med Operation skolmat har vi kommit fram till punkten, uppsumering av projektet. Utåt sett har det kanske viktigaste målet uppfyllts, den mediala uppmärksamheten har varit stort. Det är hög tid att lägga fokus på och börja granska den bortprioriterade offentliga måltiden. Vad äter våra barn och åldringar, egentligen!?

År 2009 startade Finlands svenska Marthaförbund projekt Operation skolmat för att arbeta fram förbättringsförslag och åtgärder för offentlig måltid. Projektledare har varit ämneslärare i huslig ekonomi, Harriet Strandvik och anställd på halvtid, utbildare inom storhushåll Carola Sjödahl. Projektet har varit en del av Jord- och skogsbruksministeriets SRE-program (Programmet för främjande av finländsk matkultur). Kostnaderna för projektet har i sin helhet uppgått till 124 244,80.

Följande orter var projektets arbetsparter; Sjundeå svenska skola, Sjundeå kommun, Borgaregatans skola i Vasa, Malms skola, i Pargas, Väståboland och Villa skolan i Karleby. Marthaförbundet valde att agera ingående på fyra olika orter i Svenskfinland, istället för att satsa på många projektskolor. Bakgrunden till projektet är forskning (Folkhälsan, Hälsoverkstaden) som påvisar att barn äter för lite frukt och grönt (för lite fibrer) och för mycket socker.

Vårt viktigaste mål har varit att förändra negativa trender bland kostvanor och att öka fiberintaget. Projektets ”operationsinstrument” var att introducera en grönsaksbuffé med färskt bröd under en veckas tid på varje ort. Genom att servera ett rikt utbud av grönsaker baserat på inhemska, ekologiska och eller närproducerade råvaror som komplement till den varma (oftast industribaserade) maten steg konsumtionen av grönsaker med 5 - 7 gånger. Resultatet baserar sig dels på näringsberäkningar från fotograferingsdokumentationen som har gjorts i projektskolorna under specialveckan och under en ”vanlig skolvecka” samt på basis av beställningslistor på åtgång av råvaror under specialveckan.

När grönsakerna serveras separat för sig och på ett estetiskt och tilltalande sätt lockas matgästen att helt enligt rekommendationen fylla halva tallriken med grönt. Då man utgår ifrån finländska råvaror som rotfrukter, kålväxter och kompletterar med linser, baljväxter, hemgjorda dressingar, dippsåser och bröd kan man även se en ekonomisk nytta av det. Dessa råvaror är förmånliga och ger mättnadskänsla (fibrer), färger (näring och vitaminer, mineraler) och variation. Mångsidigheten är en av nycklarna till hälsa. Grönsaksbuffén lockar matgästen att välja mångsidigt, färgrikt och frivilligt välja mera vegetabilier, vilket även är miljömässigt hållbart. Projektet har inte gjort undersökningar på sockerkonsumtionen, däremot har barn, lärare och föräldrar berättat om hur mätta och pigga de kände sig långt fram på eftermiddagen. Vi kan bara anta att sockerkonsumtionen sjunker när huvudmåltiden är fiberrik och mättande.

Målsättningen har även varit att fortbilda och inspirera måltidspersonalen. De är nyckelpersoner för offentlig måltid och behöver verkligen ett erkännande, eftersom de idag får en viktig matkulturbärande roll, då hemmen inte alltid erbjuder varma måltider och matfostran. Projektet introducerade även undervisningsmetoden Sapere som på ett naturligt och bra sätt lyfter måltiden pedagogiskt. I tre klasser i varje projektskola fick eleverna arbeta med metoden. De fick smakträna och analytiskt lära sig att uppleva med alla sina sinnen. Dessutom främjar metoden även den verbala och skriftliga förmågan.

Beslutsfattare, tjänstemän och föräldrar berörs alla av förändringar i offentlig måltid, vilket gjorde att även dessa parter involverades i projektet. Under en lekfull ”kockduell-kväll” inbjöds de lokala beslutsfattarna och andra intresserade att både ha roligt och samtidigt diskutera frågan om skolmaten och dess utmaningar. Föräldrarna fick tillsammans med sitt barn en inbjudan till matlagningskurs kring tema vardagsmat. Under dessa kvällar diskuterades även matkvalitet och betydelsen av att värdesätta måltiden tillsammans. Den mediala synligheten har varit stor under projekttiden. Synligheten är viktig med tanke på att måltiden idag alltför lättvindligt bortprioriteras, trots att den berör så många varje dag. På projektets egen hemsida, www.operationskolmat.fi har mycket värdefullt material samlats, som även i fortsättningen kan komma till stor nytta för att utveckla offentlig måltid.
 

Harriet Strandvik

Marthaförbundet

Bölegatan 2 | FI-00240 Helsingfors |010 279 7250 | marthaATmartha.fi