• Läs vad eleverna i åk 7-9 tycker. Ett citat: "Att tillaga en grönsaksbuffé var absolut en bra idé. Man slapp känna sig vrålhungrig när man kom hem. Skolmaten innehåller inte tillräckligt med näringsämnen för att man skall kunna orka lära sig hela dagen"
  • Med och påverka! Säg din åsikt om skolmaten, snart finns funktionen på svenska: "Barn-parlamentet"

  • Påverka! Skicka brev, medborgarinitiativ, till de lokala beslutsfattarna. Här finns ett färdigt underlag för detta, klicka här!

 

 

Budkavel - projektets hälsning till Vasa stad

26.05.2010 kl. 11:25
Eleverna åt under grönsaksbufféveckan 5 gånger mera grönsaker än vanligtvis. De var piggare och orkade bättre - värt att satsa på!

Budkavel till Vasa stad, april 2010

Finlands svenska Marthaförbund och projektet Operation skolmat uppmanar nu Vasa stad att vidta följande åtgärder för att förbättra den offentliga måltiden och stöda mat och kvalitet:

  • Grunda ett kost team. Skall bestå av politiker, tjänstemän, kökspersonal, lärare, vårdare och elevrepresentant
  • Profilera mål för kosthållet. Mätta, matglada matgäster samt ökad matkvalitet
  • Fatta gemensamt beslut. Inför grönsaksbuffé i offentlig måltid. En grönsaksbuffé enligt praktisk erfarenhet från ”Operation skolmat” är baserad på inhemska, ekologiska och eller närproducerade råvaror som rotfrukter, kålväxter, linser, baljväxter, hemgjorda dressingar, dippar och bröd. Dessa råvaror är förmånliga och de ger mättnadskänsla (fibrer), färger (näring och vitaminer, mineraler) och variation.
  • Fortbilda och inspirera personalen. När personalen har stöd i sitt arbete och deltagande i arbetets spelregler kan de förverkliga goda mål inom sitt område. Under detta år erbjuder Kommunförbundet fortbildning för personalen. Kontakta dem för mera information.
  • Använd referens. Ur Tyersö Kommuns konsekvensanalys (Sverige), som nyss tog beslutet att stänga centralköket och återinbygga tillredningskök:

”Måltidsverksamheten är som en stor atlantångare som inte kan göra en helomvändning snabbt utan behöver ett långsiktigt mål att sträva mot. Det viktiga för kommunen är därför att besluta om en långsiktig strategi för sin måltidsverksamhet oavsett vilken väg man än väljer”

 

 Varför införa grönsaksbuffé?

  1. Valbara grönsaksalternativ serverade skilt för sig gör att barnen (unga och vuxna även så) äter mera av denna del av måltiden, där rekommendationen lyder att vi skall servera halva tillriken med grönt. En grönsaksbuffé leder till att eleverna / inneboende äter enligt tallriksmodellen, då alternativen av förmånliga goda råvaror ökar.
  2. Grönsaksbuffén skall tillredas nära matgästen, för att grönsakerna skall vara som fräschast och ha mest näringsinnehåll skall de färdigställas på samma plats där de serveras. Transporten påverkar kvaliteten, utseendet, näringsinnehållet och smaken.
  3. En grönsaksbuffé enligt praktisk erfarenhet från ”Operation skolmat” är baserad på inhemska, ekologiska och eller närproducerade råvaror som rotfrukter, kålväxter, linser, baljväxter, hemgjorda dressingar, dippar och bröd. Dessa råvaror är förmånliga och de ger mättnadskänsla (fibrer), färger (näring och vitaminer, mineraler) och variation.
  4. Kött är ofta den dyraste delen av måltiden, varför man ekonomiskt vinner på att satsa på den ”gröna delen”. Den enkla kostnadsekvationen kan förklaras genom följande exempel. Om man vanligtvis beräknar 100 g malet kött / person köper man istället in 80 g malet kött / person och kan på så vis öka inköp av förmånliga vegetabilier. Eller om man för 500 personer vanligtvis köper in 50 kg malet kött, köper man istället in 40 kg, alltså 10 kg mindre. Denna 5 gr mindre kött / portion kan erbjuda möjligheten till pengar kvar för ökat utbud av grönsaker, linser, baljväxter och rotfrukter
  5. Antioxidanterna som skyddar oss mot olika sjukdomar är väl representerade i grönsaksbuffén
  6. Genom att stöda de lokala odlarna vid inköp kan vi stöda den lokala tillväxten på orten. Vi bör prioritera det egna vid tidpunkt för upphandlingar.
  7. Brödet kan tillverkas av förmånliga fiberrika (mättande) råvaror och genomföras med hjälp av kalljäsningsmetod och infrysning. (arbetstid, ca 20 minuter till på eftermiddagen) Jämförelseexempel på priser mellan köpt och hemgjort bröd:
  8. 0,17 för 1 semla, köpt bröd.0,08 för 1 semla som är hemgjord
  9. 0,80 – 0,85 cent för en brödlängd / baguette / limpa. 1,05 – 1,48 euro för köpta baguetter. Köpt limpa kostar 1,32 – 1,93
  10. Brödbakning sprider dofter och har en stor sensorisk betydelse för elever / inneboende och för personalen. Färskt bröd mottas med tacksamhet och kan vara en liten men betydande del för arbetsmotivationen. Den sensoriska dimensionen av måltiden är av betydelse för både aptit och matsmältning.
  11. Genom grönsaksbuffén kan kommunen / staden åldersanpassa maten efter gästen, även då den varma maten är den samma åt alla. I det närmaste köket (från matgästens sida) tillreds grönsakerna som bör vara fräscha. Åldringarna baserar sina grönsaker på främst kokta och lättuggade gröna alternativ, småbarnen föredrar främst stora bitar t.ex. grönsaksstavar eller stickor som de kan plocka och äta med handen medan tonåringarna kan lockas äta grönsaker genom välkryddade salsasåser, marineringar och wok.
  12. En grönsaksbuffé har en inbyggd psykologisk effekt, när man får välja själv, äter man också mera. Att barnen äter mera på detta område är inte en nackdel. I Operation skolmats arbete fann vi att barnen under en buffévecka åt 5 gånger mera grönsaker än vanligtvis, ändå överskred de inte mycket den rekommenderade dosen grönsaker om 100 g / elev / lunchmåltid. I nuvarande situation i skolorna äter de således markant för lite grönsaker och knappast fyller barnen hela tillriken med grönt vid hemma måltiderna för att uppfylla rekommendationerna.
  13. En buffé med grönsaker och färskt bröd garanterar inte bara mättnaden, den ger gästen möjlighet till variation i kosthållet. Mångsidighet är en av hörnstenarna till hälsosamt liv. Goda kostvanor skall grundläggas i barndomen.
  14. En grönsaksbuffé lockar till att skapa en bra attityd till sund kost och att göra goda matval.
  15. Det är klimatsmart att äta mycket vegetabilier, alla tillåts äta mera grönt utan att fokusera på vegetarisk kost. Ett miljömål i Finland är att äta vegetariskt en gång i veckan, det är en lätt uppgift genom grönsaksbuffén. Med hjälp av buffén kan en annan klimatåtgärd uppfyllas, nämligen möjligheten att utnyttja rester.
  16. Personalen kan återinföra huslig ekonomitänkandet genom att till fullo utnyttja råvaran och återanvända rester från buffén effektivt. Rotsaksstavar kan rostas i ugnen följande dag, bönor kan marineras i god sås till följande dag, överblivet kött kan göras till paj som skärs i småbitar i buffén o.s.v.
  17. Personalen kan återta arbetsglädjen i sitt arbete, variationerna skapar kreativitet och de kan känna stolthet över mat som de har gjort själva. Genom att sprida väldofter som brödbakning ger väcks aptiten hos matgästerna och lunchen kan igen bli någonting som man väntar på. Lönen är inte hög inom storhushållsbranschen men matglädje och tacksamhet hos matgästerna är en direkt lön som är omätbar och värd att unna yrkeskåren.
Harriet Strandvik

Marthaförbundet

Bölegatan 2 | FI-00240 Helsingfors |010 279 7250 | marthaATmartha.fi