• Läs vad eleverna i åk 7-9 tycker. Ett citat: "Att tillaga en grönsaksbuffé var absolut en bra idé. Man slapp känna sig vrålhungrig när man kom hem. Skolmaten innehåller inte tillräckligt med näringsämnen för att man skall kunna orka lära sig hela dagen"
  • Med och påverka! Säg din åsikt om skolmaten, snart finns funktionen på svenska: "Barn-parlamentet"

  • Påverka! Skicka brev, medborgarinitiativ, till de lokala beslutsfattarna. Här finns ett färdigt underlag för detta, klicka här!

 

 

Barnen har främjats från den riktiga maten

05.01.2012 kl. 09:28
Marthaförbundets projekt Operation skolmat lägger i en ny växel. Från och med nästa vecka ska köksmästare Björn Helsing ge storkökspersonalen deras arbetsmotivation tillbaka.

 

I åratal har personalen i skolkök fått nöja sig med att öppna burkar, klippa upp påsar och servera halvfabrikat.

– Det är inte särskilt givande efter att man avlagt en treårig kockutbildning. Jag vill att kökspersonalen ska trivas och få tillbaka respekten för sitt jobb, säger projektledare Björn Helsing, som arbetat i både storkök och restauranger under tjugo års tid.

Helsing kommer att arbeta med omkring 130 köksarbetare i Pedersöre och Raseborg. Han åker också runt till andra kommuner för att berätta om hur skolmaten enkelt kan göras mer attraktiv och hälsosam.

– På kurserna får personalen lära sig att tillreda goda såser även i stora mängder och använda all den köksteknik som finns tillgänglig. Målet är att få bort halvfabrikaten från köken, säger Helsing.

Kökspersonalen utsatt

Orsaken till att det är så svårt att få större resurser för bättre skolmat är att besluten om maten fattas av bildningsnämnden.

– Det är klart att maten då kommer i andra hand. Kökspersonalen är en väldigt utsatt grupp. Trots att besluten om skolmatsbudgeten görs på högre nivå är det kökspersonalen som får ta smällen för den dåliga maten.

Resultaten av Operation skolmat har visat att det i de lägre klasserna till och med blir billigare att servera grönsaksbuffé vid sidan om industribaserad varm mat. Barnen äter cirka hälften så mycket dyr industrimat och ökar konsumtionen av grönsaker och bröd med en tredjedel.

– Men mat tillredd från grunden kräver större personal i köket, vilket betyder att personalkostnaderna ökar.

Barn ovana med riktig mat

Helsing tycker att det är skrämmande att många barn i dag tycker mera om smaken av halvfabrikat eftersom de inte har vant sig vid äkta varor hemifrån.

– I stället för mormors hemlagade köttbullar vill barnen ha färdiglagade. Visst kan man äta färdigmat någon gång, men fem dagar i veckan under fyrtio skolveckor om året?
Intresset för projektet har varit stort bland politikerna.

– Många kommuner har hört av sig och velat ha ett informationsmöte om en köksreform i praktiken. Det har blivit mer godtagbart att satsa på god mat.

Vill ha färdigmaten tillbaka

I höstas slopade skolköken i Jakobstad färdigmaten och började tillreda all skolmat från grunden vilket väckte stor uppmärksamhet. Nu vill tjänstemän och elever ha helfabrikaten tillbaka.

Trots att majoriteten av eleverna har varit mycket nöjda föreslog några ledande tjänstemän på måndagen att ta tillbaka färdigmaten på menyn.

– När sparkraven gör sig påminda är det ofta skolmaten som drabbas. Men kökspersonalen har varit nöjd. Nu känner de att de har nytta av sin utbildning, säger kosthållschef Lisa Kniivilä i Jakobstad.

Det var Jakobstads ungdomsfullmäktige som först ifrågasatte förändringen under sitt möte i november. Kritiken beror på att omtyckta rätter har försvunnit då exempelvis köttbullar och citrontorsk blivit alltför tidsödande att tillreda från grunden. Under rektorsmöten har Kniivilä fått signaler om att eleverna själva måste få välja.

– Men jag ifrågasätter nog att de unga alltid är kapabla att välja vad som ur näringssynvinkel är bra för dem.

Elever äter sämre

Den nya menyn har ifrågasatts i några finska skolor. I Etelänummi skola har lärarna märkt att maten inte går åt som förr.

– Det är fler elever som nu lämnar skolmaten oäten och därför blir trötta och vresiga. I stället köper de energidrycker och godis, säger rektor Elisa Torrkulla.

Torrkulla tycker att det viktigaste är att tillreda sådan mat som eleverna äter och anser att skolmaten alltid är hälsosam, även om menyn ibland innehåller färdiglagat.

– Eleverna bryr sig inte om ifall maten är tillredd från grunden eller inte, utan äter gärna även färdigmat ibland.
Om halvfabrikaten tas tillbaka i år är ännu oklart.

– Nu ska vi först diskutera saken. Vi gör nu en förfrågning om skolmaten genom en enkät till elever i olika åldrar. Sedan är det bildningsnämnden som avgör, säger Lisa Kniivilä.

SPT/Heidi Hakala

Läs hela artikeln här.

Björn Helsing

Marthaförbundet

Bölegatan 2 | FI-00240 Helsingfors |010 279 7250 | marthaATmartha.fi